Kommer nog inte kunna sova en blund i natt , skulle vilja gå ut och gå för att rensa tankarna, men vädret ute hindrar mig.

Det snöar, i vanliga fall skulle jag tycka om det men inte nu..

Känns som att jag har fastnat i en fas, missförstå mig inte jag mår bra och det har inte hänt något men jag är så rädd att livet bara seglar mig förbi och jag hinner inte med. Det kanske bara är så och att man måste acceptera det?

Ingenting känns speciellt bra nu faktiskt..Men vem vet, imorgon kanske solen kommer fram och även jag..i hope so.

Varför är kärleken så jävla svår?

Ska lägga mig ner nu och försöka sova. Bara tankarna släpper taget om min hjärna..och mitt hjärta.

Hoppas ni mår bra.