Hej pigga Måndag!

Kom precis hem från ett besök på vårdcentralen. Är heltidssjukskriven nu fram tills förlossningen, hoppas bara försäkringskassan godkänner det nu då. Fick brev därifrån idag, jag hoppades såklart att det var besked om min havandeskapspenning men såklart inte.. Dom skickade ut att det diffade två tusen kronor på det belopp jag hade skrivet för min årsinkomst och det beloppet som min arbetsgivare hade uppgett. Helt otroligt, pga av det så dröjer det ännu längre med besluten.. men 2000 kr, det är alltså ingenting på en årsinkomst  men ja.. Det var väl ett misstag av mig..

Ska nu åka in på jobbet och lämna sjukintyget och sedan hämta Micke på jobbet för vi ska på våran första föräldrargrupp. Tänkte först inte gå men nu ska det faktiskt bli kul.

Och jag är lite små nervös. Men det kommer att gå bra, såklart..

Hoppas på att hon får ta emot besök på eftermiddagen..

I kväll var jag och älsklingen och träffade Aurora barnmorskan och det gick väl bra tror jag. Vi ska ju dit flera gånger men det kändes skönt att prata och ventilera sig. För mig hjälper det att prata med en kvinna som jag inte har någon som helst realtion med för när jag annars nämnder något om fölossning så tar det kanske 10 sekunder så flockas det kvinnor runt mig som ska dela med sig om deras förlossningshistorier (Som 90% av fallen är katastrofala). Vad hjälper det mig?Att höra om deras mardrömsdygn på förlossningen är ju inte speciellt upplyftande. Oron jag känner blir ju knappast bättre, snarare tvärtom..

Jag hör ofta kvinnor som säger - "Jag tog inte ens en alvedon när jag födde Kalle, jag födde minnsan utan bedövning".

Oj, Här ska ni få en klapp på axeln, BRAVO.. Eller kvinnor som säger " Jag ska födda "naturligt", Jungfru föddsel är det vackraste man kan vara med om". För mig spelar det ingen roll om jag anses vara en "duktig" först föderska eller om jag gör ett kejsarsnitt, födder vaginalt eller använder all bedövning som jag kan få, det spelar i det stora hela ingen roll.. Det som spelar någon roll är att vår lilla flicka kommer ut välmående.. Och det är vägen dit som ger mig mer eller mindre ångest.

(Bild tagen från Googel. Tyckte om denna bild, ett fångat ögonblick)