Hejsan!

Jag var vaken inatt och funderade lite, på allt och alla:)

Sov till klockan två idag, jag som skulle åka ner till Hudiksvall idag, men inte. Ska hämta upp Mamma och pappa klockan fem, vi ska in på stan och äta middag. Nu sitter jag och kollar in Sofies (sofiesmode)Bloggen, hon är jätte mycket Tips på olika väskor, smink, kläder , Jah typ allt som mikaela gillar:)Härligt. Imorgon är det måndag och jag måste in på skolan, har lite att plugga också inom socialomsorg men jag har kört fast, hjälper du mig?

Ja, jag vet inte vad jag ska skriva riktigt.

Men om man måste plocka ihop delar utav sin döda familj, kolla på tusentals döda kroppar och fortfarande  kan behålla sinnesförståndet så tycker jag faktiskt att man är det. Han ville ha barn i sitt liv, han hedrar väl inte sina egna barn mindre för att han vill ha nya?Man måste känns sig så ensam när man är van att vara en familj sen finns det bara han kvar, Jag tycker han gör helt rätt i att försöka bygga upp en familj igen.,Dessutom var han 42 år, då kanske det är lite brottom att skaffa nya.

Han var en av dom få som överlevde, varför ska han gräva ner sig i sorgen istället för att försöka ge sig själv ett bra liv?

sen kan det vara svårt att gå vidare, jag skulle nog inte klara av det själv.

Men han klarade det och jag tycker han är värd det.

Låna boken och läs själv så kommer du kanske få en annan uppfattning.

Vem vet?;)

Fick ett boktips utav Caroline "När livet stannar "heter den.

Den handlar också om en kvinna som var med i tsunamin.:)

Nu ska jag göra mig i ordning.